Nairobikoll!

Posts Tagged ‘Wikipedia

Achal Prabhala

Achal Prabhala. Foto: Nicolas Goldberg, CC BY-SA 3.0


Det har länge funnits metoder för att använda och hänvisa till muntliga källor i akademisk forskning. I seriösa sammanhang på webben har det ofta varit mindre självklart.
Det finns ju en kultur av transparens i många webbcommunities, där man förväntas ange och länka till källor för sina påståenden. Lustigt nog är synen på vad som är en bra källa ofta ganska konservativ på webben.

Wikipedia är ett tydligt exempel, där kraven på att allt ska källbeläggas rent av är en av de saker som ofta skrämmer bort nya deltagare. Samtidigt har Wikipedia-communityt en väldigt snäv syn på hur en källa ska se ut. Källor som inte är skriftliga tas sällan på allvar. För språkområden med mer muntlig litteratur och historia än skriftlig innebär det förstås att ett redan befintligt informationsgap riskerar att vidgas ytterligare. Så har svenska Wikipedia artiklar om nästan varje historisk kanton i Schweiz, men saknar några av de mest kända förkoloniala rikena och kulturerna i östra och södra Afrika (Västafrika är något bättre). Det beror nog på flera saker. Svenskspråkiga wikipedianers historiska, språkliga och kulturella band till Schweiz är kanske fler och starkare än dem till Madagaskar. Men det starka kravet på att källbelägga allt gör också att tillgängligheten till skriftliga källor (helst online) tydligt påverkar vilka artiklar som skrivs.

Achal Prabhala (bilden) på Wikimedia Foundation har gjort ett intressant försök att ta fram en enkelt användbar metod för att dokumentera muntliga källor, och spara dem på ett sätt som gör dem enkla att använda i källhänvisningar. Han har byggt sitt pilotprojekt på filmade intervjuer på nordsotho (”sepedi”), malayalam och hindi, i Sydafrika och Indien. Intervjuerna transkriberas och lagras på ett enhetligt sätt, i fria, öppna format (t.ex. ogg), för att vara så framtidssäkra som möjligt, och på Wikimedia Commons servrar under Creative Commons-licens. Intervjuerna kan sedan fungera som källa i exempelvis vissa typer av Wikipediaartiklar, som här, om morula-tillverkning på nordsotho-wikipedia: http://nso.wikipedia.org/wiki/Morula

Projektet har fått en hel del kritik, inte minst bland Wikipediaanvändare som är rädda för att muntliga källor skulle vara ett steg mot att tillåta skribenter att publicera originalforskning, och därmed göra Wikipedia till något annat än ett uppslagsverk.1 Det finns heller ingen konsesus i någon Wikipediagemenskap jag känner till att acceptera den här typen av källor, men på projektsidan finns några exempel på var intervjuerna faktiskt ändå. Och faktum är att hade samma intervjuer citerats i en akademisk avhandling hade de blivit flitigt använda som källor, trots att de då varit mindre tillgängliga för användaren.

Relaterade länkar

People are Knowledge (subtitled) from Achal R. Prabhala on Vimeo.

1 ”Jag vet ju att huset är rött, jag går förbi där varje dag!”, ska i den traditionen inte räcka som argument för att påstå att ett hus är rött. I stället ska man, i idealfallet, hänvisa till en verifierbar källa, t.ex. en bok om arkitektur där det framgår att huset är rött.

dodsannons1
I kenyanska Daily Nation såg jag för första gången en dödsannons med hänvisning till en Facebookgrupp. Hur privat vi uppfattar döden spelar roll för hur vi hanterar den i sociala nätverk. Vilka sociala koder kommer att födas kring döden på Facebook? Vilka kulturkrockar kommer att uppstå när olika sätt att hantera det mest definitiva ska samsas på samma sociala arena?
dodsannons2

Relaterat:

elskap
På den afrikanska kontinenten talas uppskattningsvis 2 000 språk som modersmål och kanske 20 skriftsystem används. Det är inte särskilt anmärkningsvärt eller ovanligt. Skillnaden mellan Afrika och många andra delar av världen är bara att de afrikanska språken, av historiska och ekonomiska skäl, fått oproportionerligt liten uppmärksamhet. Så stödjer varje modernt dataoperativsystem både gujarati och isländska, men ibland inte ett enda subsahariskt språk utom afrikaans. Wikisajten PanafriL10n driver sedan många år ett arbete med att katalogisera språk och skriftsystem, med målet att bättre kunna anpassa datorer till olika regioner. Sajten är, tillsammans med Ethnologue, också utmärkt som källa för den som letar information om afrikanska språk.

realmadrid
Bilden ovan: Elskåp i Zanzibar stad. ”Fara” på fyra språk med tre skriftsystem.
Till höger: Real Madrid-klotter med latinska och arabiska bokstäver i samma stad.
Ännu en relaterad sajt: africanlanguages.com

Just åter från närmast total internetisolering på Lamu ska jag nu upp på Mount Kenya, och kommer att vara totalt försvunnen ännu några dagar. Väl mött 2009!

KenyakartaJag upptäckte när jag sysslade med några Kenya-relaterade artiklar på svenska Wikipedia att det saknades bra fria (som i icke upphovsrätts-skyddade) kartor över Östafrika, så jag gjorde en Kenyakarta, som härmed släpps fri under Creative Commonslicensen Attribution ShareAlike 3.0. I korthet: Du får kopiera, förändra, tjäna pengar på och i stort sett göra vad du vill med kartan, så länge du anger upphovsman (mig) och släpper eventuella modifierade versioner av den fria under en liknande eller samma licens.

Kartan är i vektorgrafikformat. Du kan använda exempelvis gratisprogrammet Inkscape om du vill bygga vidare på den. Berätta gärna om den kommer till användning någonstans!

In English: This file is licensed under the Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 Unported License. In short: you are free to share and make derivative works of the file under the conditions that you appropriately attribute it, and that you distribute it only under a license compatible with this one.

You can translate this map into English using e.g. Inkscape (free to download from numerous sites).

Reblog this post [with Zemanta]

Det är fantastiskt vad man kan få för sig när man har långtråkigt. Den här helgen har jag, förutom att vandra i Ngong Hills, hunnit göra något slags analys av svenska Wikipedias fokus på olika länder (inspirerad av att ha suttit och kollat på Global Attention Profiles, som mätt hur etablerade medier bevakar världen sedan 2003. Jag var nyfiken på hur Wikipedia står sig i jämförelse). Här kommer en lång post med resultatet:

Bilden anger en kombination om faktiskt antal artiklar / invånare och beräknat antal artiklar / invånare, se närmare förklaring nedan. Ju rödare färg, desto mer bevakat.

Bilden anger en kombination om faktiskt antal artiklar / invånare och beräknat antal artiklar / invånare, se närmare förklaring nedan. Ju rödare färg, desto mer bevakat.

Mest bevakade länder är (inte otippat) de nordiska länderna samt en del ö-nationer och Vatikanstaten (på grund av det lilla antalet invånare). Därefter kommer många europeiska länder. Några av världens största länder kommer i botten på listan, bland annat Kina (på en extrem jumboplats) och Bangladesh. Även Nigeria och Indien ligger väldigt långt ner. Det är folkrika och politiskt viktiga länder som skulle behöva en insats (lämpligt nog har Projekt Kina nyligen startat, där jag redan har hunnit engagerat mig en del.)

Världens tio största länder

Världens tio största länder klarar sig så här (ordnade efter artiklar/invånare):

Land Folkmängd Artiklar Jämförelsetal 1000:e artikel

USA 305 milj. 11438 37,44 Bill Lawrence

Japan 127 milj. 1924 15,1 Nagako
Ryssland 141 milj. 1721 12,18 Orjol
Brasilien 190 milj. 650 3,42
Indien 1 130 milj. 2553 2,26 John Abraham
Pakistan 165 milj. 239 1,45
Indonesien 234 milj. 338 1,44
Nigeria 135 milj. 164 1,21
Bangladesh 150 milj. 125 0,83
Kina 1 329 milj. 1056 0,79

Yongzheng-kejsaren

Antalet artiklar är en uppskattning, se nedan.

Länderna med flesta antal artiklar

Ordningen är ganska osäker efter som uppskattningen har stora felmarginaler (se nedan). USA toppar listan här, men när jag istället för ord nummer 1000 utgår från ord nummer 100 hamnar Sverige i topp och USA en bit ner.

Land Folkmängd Artiklar Jämförelsetal

USA 305 milj. 11438 37,44
Sverige 9 milj. 10977 1215,55
Storbritannien 62 milj. 6641 108,46
Frankrike 64 milj. 4039 62,64
Tyskland 82 milj. 3747 45,48
Italien 62 milj. 3665 58,97
Danmark 5 milj. 3497 639,62
Norge 5 milj. 2951 637,43
Indien 1 130 milj. 2553 2,26
Finland 5 milj. 2459 469,48

Sämst representerade länder

I omvänd ordning – Kina är sämst representerat.

Land Folkmängd Artiklar Jämförelsetal

Indien 1 130 milj. 2553 2,26
Nepal 29 milj. 61 2,11
Sudan 39 milj. 80 2,03
Pakistan 165 milj. 239 1,45
Indonesien 235 milj. 338 1,44
Etiopien 77 milj. 100 1,31
Nigeria 135 milj. 164 1,21
Burma 47 milj. 48 1,01
Bangladesh 150 milj. 125 0,83
Kina 1 329 milj. 1056 0,79

Hela listan över länder finns här

Så här gjorde jag:

Läs hela inlägget här »


Om mig

Jag är frilansande journalist och konceptutvecklare.
Kontaktuppgifter: leowallentin.se

Kvitter

Arkiv