Nairobikoll!

Posts Tagged ‘Östafrika

Förhoppningarna har varit enorma när Östafrika häromåret kopplades upp mot omvärlden med fiber, som en av de ditills mest digitalt isolerade regionerna. Richard Myrenberg hade ett utmärkt reportage i P1 Morgon i morse om vad som faktiskt hänt. Han berättar hur bredbandsbolagen konkurrerar med näbbar och klor om de rikaste områdena, medan övriga delar av Kenya knappst märkt någon skillnad. Och så berättar han om en ny callcenter-industri, som vuxit upp tack vare kabeln. Lyssna på programmet här!

Två intressanta saker har dykt upp på sistone: Whive och Sembuse är de första Östafrikanska mobila sociala nätverken, lite som Sydafrikas Mxit.

Sembuse (från företaget Symbiotic) gör det möjligt att skicka långa textmeddelanden till vänner, billigt. Väldigt enkelt, men också väldigt rätt. De höga sms-kostnaderna i regionen, och samhällets totala mobilberoende, talar för att Sembuse skulle kunna bli en succé.

Whive som förra året började bygga ett swahilispråkigt socialt nätverk på webben, satsar nu på att koppla upp sig på mobilerna, med chattfunktioner, forum, börskurser – allt som kan tänkas tilltala en målgrupp som har råd med någon av mobilerna som stöds. Bakom Whive står John Karanja.

I andra änden av kontinenten tänker visst Google muta in mobila sociala nätverks-nischen i Västafrika. Gmail-användare i Ghana kan nu ta emot och skicka chattmeddelanden via sms. Meddelandena dyker upp i Gmail-chatten som vanligt.

Det här inslaget från Citizen TV är ett lysande exempel på vad Nokias proffsbloggare Jan Chipchase har kallat Lo-fi hi-tech. Simeon Mwaura fjärrstyr sitt hur med mobiltelefonen – inte med någon bandbreddskrävande internetuppkoppling, utan med sms-teknik.

Bland Östafrikas mobiltelefonhackare, som ofta livnär sig på att låsa upp och repararera telefoner, finns det genier som kan sätta ihop en Nokia från scratch. Bland mina absoluta favoriter är en kille jag intervjuade en gång som byggt om en mobiltelefon till en övervakningskamera, som automatiskt tog ett kort och mms:ade till din andra telefon när något rörde sig framför mobilkameran. Det häftiga här är hur inte bara innovationsförmågan, utan också möjligheten att realisera innovationer har frikopplats från krav på resurser. Det går att bygga, testa och bygga om saker med ny teknik, utan en massa pengar. Sedan behövs det fortfarande kapital för att kunna göra affärer med det man byggt. Där saknas folk som är villiga att investera småskaligt i Östafrika.

ICT-tillväxt i Afrika
Nu har FN-organet International Telecommunication Unions årliga rapport om ICT-utvecklingen i Afrika kommit, och bilden ovan sammanfattar rapporten ganska bra: Mobilmarknaden i Afrika växer mycket snabbare än i övriga världen, medan den fasta telefonin knappt byggs ut alls, och markbundet internet visserligen växer, men inte alls så snabbt som i andra delar av världen. Tyvärr saknas försök att uppskatta hur många människor som har tillgång till mobiltelefon, vilket annars hade varit intressant på en kontinent där många människor delar både telefon och abonnemang, samtidigt som det gärna finns flera abonnemang till varje telefon (för att kunna ringa på det för tillfället billigaste – genomsnittliga mobilkostnader är högre i Afrika än i Europa). I stället får vi dra slutsatser av antalet abonnemang per capita och hur den siffran förändras, och utvecklingstakten är slående.

Några andra saker att lägga märke till:

  • Sambandet mellan inkomst och IT-utveckling är svagare i Afrika än i övriga världen. De digitala klyftorna är avsevärt mindre här.
  • Färst (jag insisterar!) internetanvändare har de centralafrikanska länderna, som är både fattiga och beroende av dyra satellituppkopplingar.
  • Nigeria, Zimbabwe och de östafrikanska länder utmärker sig i det att internetanvändningen ökar kraftigt, trots att de hör till de länder på kontinenten med sämst bandbredd.
  • Sydafrika leder inte längre mobilpenetrationsligan, Seychellerna och Gabon har gått förbi. 2003 stod Sydafrika ensamt för hälften av kontinentens mobilabonnemang, nu är de ganska jämt fördelade.
  • Nästan alla länder har flera konkurrerande mobilbolag.

White African skriver också om rapporten.

Relaterade inlägg:

Står man mitt på busstationen vid Temple Road i centrala Nairobi så ser man åtminstone tio, tolv grön/vita skyltar med texten ”Mpesa” utanför affärer och kiosker runt den öppna platsen. Kioskerna är ombud för den nya generationens banker i Östafrika – mobiltelefonbankerna. För när Kenya och de andra länderna i regionerna tog steget in i den mobila tidsåldern, lämnade man också gamla institutioner bakom sig, som svårtillgängliga banker och svindyra Western Union-kontor.
Med ett sms kan du idag skicka pengar tvärs över landet, betala dina räkningar eller stoppa undan en sparslant som är för liten för att bankerna ska vara intresserade, men ett steg mot ett nytt hus för dig.
Läs hela inlägget här »

Björn Sennbrink söker översättare till två sajter om webbutveckling, med målgrupp privatpersoner och företag i Östafrika: WebdesignEastAfrica.com och WebdesignTanzania.com

Riktigt kul vore det om han (eller någon annan) vågade satsa på kĩkũyũ, luo, luganda eller något annat av de stora östafrikanska språken, som sedan kolonialismen aldrig haft någon officiell ställning. I Kenya är t.ex. engelska och swahili officiella språk (official language respektive national language), trots att bara en mycket liten minoritet har något av språken som modersmål. Situationen är snarlik i Uganda och Tanzania. På webben finns nu en del platser där de stora språken utvecklas.luganda Lokala Wikipediaupplagor är ett exempel på när webbforum får en språknormerande roll, där man enas om viss teknisk nomenklatur, standardiserar skriftspråket, osv.

En gammal karta (från förra sommaren) som jag missat och upptäckt först nu: Intel Researchs karta över hur snabba folk i olika länder är att dra nytta av ny teknik. För den som är teknikoptimist är det en sannolik karta över framtida ekonomisk utveckling.

Bäst till ligger, lite grovt räknat, Sydostasien, Östafrika och delar av Västafrika (som väntat), samt Sydamerika, Centralasien och Ostasien. Någonstans i mitten Europa, med det forna östblocket främst. I botten Nordamerika, Sydasien, Södra Afrika (alla tre ganska överraskande?), Ryssland, Afrikas horn och Mellanöstern utom Israel, Palestina och … Jordanien? Svårt att se vilket land som ska vara vilket.intel

Kartan bygger på mobil- dator- och internetanvändning relativt BNP. Den bygger med andra ord på antagandet att människor borde spendera mer pengar på ny teknik ju rikare de blir. Så fungerar det ju med lyxvaror som vi konsumerar när våra basbehov är tillfredsställda. Ju fattigare du är, desto större del av din inkomst går till mat och hyra. Problemet med antagandet bakom den här kartan är bara att ”ny teknik” redan är ett basbehov i vissa regioner. Mobiltelefonen kan vara en förutsättning för att kunna få ett jobb (om du är daglönearbetare), kunna ta emot pengar (om familjeförsörjaren jobbar långt borta) etc. I regioner där internet och mobiltelefoner redan är en oumbärlig del av ett samhälles infrastruktur, så speglar kartan snarare folks beroende av en viss teknik, än deras mottaglighet för ny teknik. Mer om det senare.

Foto från Daily Nation3271975624_b7819bac31Nu är kabeln i land! Seacom är ett av tre pågående projekt för att dra internetkabel till Östafrika, en av världens sämst uppkopplade regioner. I veckan landade deras kabel i Mombasa. I mitten av året ska trafiken slås på och koppla ihop Östafrika (via Djibouti, Kenya, Tanzania, Moçamique och Madagaskar) med resten av världen. Seacom (i rött) och de två andra projekten är inritade på kartan från manypossibilities.net till höger. Den blå linjen är EASSy-kabeln (som varit på gång i evigheter, fortfarande inget datum för när den ska vara färdig) och den gröna Teams (ett interneteverantörsdrivet projekt, planerat klart i september). Seacom ägs av flera internetbolag samt av Aga Khan-stiftelsen, ismailiternas imam Aga Khan IV:s stiftelse för fattigdomsbekämpning.

Internetleverantörerna i Östafrika har börjat sponsra eller bygga egna lokala portaler, för att det ska finnas lockande innehåll för medelklassen när hastigheten ökar och kostnaderna minskar (fortfarande går all internettrafik via dyra och långsamma satellitlänkar. Med Seacom ökar trafikhastigheten till och från regionen knappt 10 000 gånger – tänk Sverige från 1995 till 2009 över en natt – och priserna sägs kunna sjunka med 90%). Home.co.ke är ett (inte särskilt märkvärdigt) exempel på en kenyansk ISP-byggd portal.

Nästa år går fotbolls-VM i Sydafrika. Antagligen kommer både EASSy och WACs (lila på kartan) att göra allt för att bli klara till dess. Kontinentens första fotbolls-VM är ingen liten sak och det kommer att följas via tv, mobil och internet, så mycket infrastrukturen bara pallar med. Den 27 juni i år ska Seacom provköras.

Relaterat:

zain_zapMultinationella mobilbolaget Zain tar upp kampen om pengaöverföring per mobil i Östafrika med en ny tjänst de kallar ”Zap”. Det borde vara svårt att rubba Mpesas starka ställning, men Zain satsar på en de luxe-version, där man via mobilen kan komma åt sitt vanliga bankkonto (för den som har ett sådant), göra donationer till causes på Facebook och enkelt betala räkningar. Med Zap går det också att skicka pengar mellan länderna i Östafrika, på samma sätt som man med Zain numera ringer till samma taxa mellan som inom länder.

Tjänsten, som liksom Mpesa är baserad på sms-teknik, ska enligt företaget fungera på alla mobiltelefoner, även de mycket enkla (s.k. Ultra low cost handsets, ULCH).

Efter en testperiod i Östafrika planerar Zain att lansera tjänsten i alla sina länder. Zain finns i Bahrain, Burkina Faso, Tchad, Gabon, Ghana, Irak, Jordanien, Kenya, Kuwait, Kongo-Brazzaville, Kongo-Kinshasa, Libanon, Madagaskar, Malawi, Niger, Nigeria, Saudiarabien, Sierra Leone, Sudan, Tanzania, Uganda och Zambia.

Bankerna, som tidigare inte brytt sig om den fattiga befolkningen alls, har försökt stämma skiten ur Mpesa för illegal bankverksamhet sedan de insett vilken enorm marknad de hade missat. Att de nu samarbetar med Zain om Zap betyder antagligen att de gett upp det slaget.


Matatuer brukar vara säkra trendspanare, på dem hamnar allt som är hett eller inne. Efter att Kofi Annan medlat i eftervalsvåldet var det ”The Mediator”, under det amerikanska presidentvalet var det ”Obama”.
Matatun på bilden körde på en gudsförgäten väg utanför Kisumu. Puben ligger i Chavakali strax söder om Kakamega ungefär mittemellan Victoriasjön och Mt Elgon.

Östafrika är en av världens sämst uppkopplade regioner – ännu så länge. Tre stora projekt1 är på gång för att ansluta regionen till omvärlden med fiberoptik (just nu går i princip alla internettrafik via satellit). Givet alla fantastiska mobiltelefon-tillämpningar som uppstått här efter mobiltelefonrevolutionen, vad kommer internetrevolutionen att bära med sig? Och vad betyder det om Internet i den här regionen inte bemöts med skepsis av det stora flertalet, som jag minns det från Europa, utan med entusiasm?

1TEAMS, EASSy and SEACOM

Hade just en väldigt intressant lunch med somalisvenske internetentrepenören och journalisten Samme Bogad och Yassin Mahi Mallin (s), kommunpolitiker i Katrineholm och medgrundare till ett nationellt somaliskt socialdemokratiskt parti, SSUP, för att prata möjliga gemensamma projekt.

Att internet finns och fungerar i ett land utan fungerande centralregering säger en del om vilken fundamental del av ett samhälles infrastruktur det har blivit. Samme Bogad var väldigt optimistisk om IT-utvecklingen i Östafrika och på Afrikas horn. Och påpekade att piratattackerna fört det goda med sig att omvärlden inte längre blundar för Somaliakonflikten (även om de pågående toppmötena här i Nairobi inte verkar ha fört så mycket nytt med sig).

Samme kommer att vara på M4D-konferensen (Mobile communication technology For Development) i Karlstad den 11:e – 12:e december, för den som vill träffa honom.

Mer Google: (När blev Google det nya Microsoft? Varför var det ingen som berättade det för mig?)
Lade just till en ny Igosoro-gadget (Igosoro är en östafrikansk variant av Mankala) på min Google-sida. Du ser den till vänster här ovanför.
Gadgeten var en av deltagarna i Googles östafrikanska Gadget-tävling. En annan deltagare och pristagare i samma tävling var den möjligen mer användbara braille- och teckenspråksöversättaren till höger.

Nu återstår bara att äntligen lära sig det fördömda spelet.

Jag är just hemkommen till Sverige på semester, för att hinna njuta lite av sommarljuset. Strax ska jag till Naturkompaniet för att se om de kan laga ett tält som blivit sönderrivet av en babian, men först några exempel som ger en bild av hur seriöst Google tar sin nya satsning på Afrika söder om Sahara.

  • Google har öppnat ett nytt kontor i Kenya, ett rent utvecklingskontor som, vad jag förstår, bara ska vara inriktat på nya affärsidéer.
  • Nyligen startade Google en Afrika-söder-om-Sahara-blogg, som är intressant att följa.
  • Just nu pågår East Africa Google Gadget , en tävling för att hitta nya kreativa utvecklare.
  • Med Google Global Cache har Google byggt lokala cache-punkter i Afrika, så att hemsidor inte behöver hämta via satellit från Nordamerika eller Europa varje gång en besökare letar efterdem. Det gör förstås står skillnad i regioner om helt saknar fiberoptikförbindelse med omvärlden, så som Östafrika. dkFactor påpekar i sin blogg villken makt över innehållet på webben Google därmed tillägnar sig, med censurhjälpen till Kina i färskt minne.

Om mig

Jag är frilansande journalist och konceptutvecklare.
Kontaktuppgifter: leowallentin.se

Kvitter

Arkiv