Man kan ana ett mönster när man tittar tillbaka på mottagarna av Nobels fredspris: Förutom det rätt uppenbara, att kämpa för mänskliga rättigheter (krångligt), förebygga konflikter (krångligt) och folkbilda (krångligt), så finns det två säkra vägar till ett pris:

1: Att först göra något riktigt dåligt, och sedan sluta med det

F. W. de Klerk

För att först ha gillat apartheid och sedan inte (1993)

Anwar al-Sadat, Menachem Begin

För att ha slutat kriga (1978)

Henry Kissinger

För att ha slutat släppa bomber på civila (1973)

2: Att låta bli att göra något riktigt dåligt

EU

För att inte ha startat krig mot varandras länder (2012)

Barack Obama

För att ha blivit president utan att omedelbart ställa till någon större oreda (2009)

Willy Brandt

För att inte ha velat ha krig med Östtyskland (1971)

Eisaku Sato

För att inte vilja skaffa kärnvapen (1974)